Söndag med regn och en förlorad timme
Det är svårt att gilla tidsomställningen på våren. Normaltiden borde gälla alltid. Den här dagen vaknar jag alltid och känner mig ur fas.
Jag hade tänkt att sporta i dag, springa en lång sväng i lugn takt men kroppen känns inte bra. Jag har ont i huvudet och kan inte motivera mig. Men kanske en promenad hjälper. En promenad brukar få det mesta att kännas bättre. Det är något med rörelsen, utomhusluften och att det är svårt att fastna i tankarna när man samtidigt går.
Så får det bli.
På med en jacka som tål lite väta, ett par stadiga skor och kanske någonting värt att lyssna på i lurarna. Eller så kanske en familjemedlem vill följa med ut. Då blir det en walk and talk, det nya hanging out.